|
Vi ger ut och säljer noter, kika i vår katalog för närmare information om vilka.
Noterna till utgivna verk kan köpas via mail till:
Laura Valborg Aulin, 1860-1928:
En musikalisk familj |
Valborg Aulin var född i Gävle den 9 januari, 1860. Död i Örebro den 13 mars, 1928. Hon var syster till den sex år yngre Tor Bernhard Vilhelm, violinist, kompositör och dirigent och föddes bokstavligt talat in i musiken. Hennes föräldrar var Lars Axel Alfred och Edla Aulin, f. Holmberg. Modern var utbildad sångerska och pianist, men hennes sviktande hälsa stoppade en lovande karriär. Fadern hade en doktorstitel om den grekiske poeten Kallimachos. Liksom många akademiker vid den tiden, tjänstgjorde Lars Axel Aulin som lektor och undervisade i klassiska språk i Stockholm, dit familjen flyttade år 1863 från Gävle. Under studieåren i Uppsala utvecklades hans intresse för musik, och med tiden blev han en av landets mest framstående amatörer på violin. Som sådan intog han en ledande ställning i Mazerska kvartettsällskapet, där han medverkade både som violinist och violast. Detta torde ha varit en idealisk uppväxtmiljö för en ung flicka att utveckla sina musikaliska färdigheter. |
Framträdanden
|
| Redan år 1880 framträdde syskonen Aulin för första gången i Brunns-salongen i Söderköping. Ett år senare for de på turné till Norrland. Senare samma år komponerade Valborg Aulin balladen ”Herr Olof” för tenor, kör och orkester. Tor inträdde nu även i Mazerska sällskapet, men där var Valborg inte tillåten att delta då sammankomsterna endast var öppna för män. |
Studier
|
| Trots moderns kunnande lärde sig Valborg istället pianospel av sin mormor, en omvittnat skicklig pianist och pedagog. Vid tolv års ålder bytte hon lärare och började för pianisten Hilda Thegerström, en av tidens mest uppburna musiker. Något år senare började Valborg Aulin ta kompositionslektioner för Albert Rubenson. Därefter var det dags för studier vid Musikkonservatoriet i Stockholm, med lärare som Herman Behrens och Ludvig Norman. Jenny Lind-stipendiet (1885-87) gav Valborg Aulin möjligheten att studera utomlands och hon valde att resa först till Köpenhamn. Där tog hon lektioner för Niels W. Gade, som tidigare även hade undervisat Elfrida Andrée. Resan fortsatte därefter till Paris 1886, där Jules Massenet, Ernest Guiraud och Benjamin Godard blev hennes lärare. |
Undervisning och komponerande
|
| Åter i Stockholm kom Valborg Aulin att ägna sig åt undervisning (pianospel, harmonilära, kontrapunkt och komposition). Samtidigt med dessa uppgifter fortsatte hon att komponera och åren mellan 1887 och 1901 gav hon dessutom flera konserter, oftast med egen musik. Som pianist framträdde hon tillsammans med broderns, år 1887, grundade stråkkvartett. Från allra första början var kvartettkonserterna utökade med pianist i t.ex. Saint-Saëns andra pianokvartett och Mozarts pianokvartett i g-moll. Det finns ingen känd anledning till varför Valborg Aulin plötsligt valde att lämna huvudstaden för en tjänst som organist och lärare i Örebro, 200 km väster om Stockholm. Delvis på grund av en ökad internationell konkurrens blev aulinska kvartettens framträdanden sporadiska. Tor, ensemblens klarast lysande stjärna, övergick alltmer till att dirigera. Kanske var även kulturklimatet för en kvinnlig kompositör alltför bistert? Ludvig Normans för tidiga bortgång, liksom senare förlusten av andra beskyddare, kan vara andra orsaker till uppbrottet. Detta i kombination med bristen av inspirerande vänner måhända skyndade på beslutet att lämna huvudstaden och musiklivets konservativa strömningar. |
Stråkkvartett nr 2 i e-moll, op. 17 |
| De två stråkkvartetterna av Valborg Aulin är de mest framstående svenska verken i sin genre från 1880-talet, tillkomna mellan Ludvig Normans och Wilhelm Stenhammars produktion. Den andra stråkkvartetten skrevs år 1889 och framfördes för första gången 24 mars, 1890 vid en konsert i Auditorium i Vetenskapsakademien. På premiärkonsertens program stod också Rubinsteins a-moll-sonat för violin och piano samt Griegs nyligen komponerade, redan mycket populära g-moll-kvartett. Givetvis var det broderns kvartett som framförde musiken. Ett andra framförande ägde rum redan i april, i orgelsalen i Kungliga Musikaliska Akademien (nuvarande Nybrokajen 11). Kritikern Adolf Lindgren menade i sin anmälan att e-moll-kvartetten var mindre uppfinningsrik än sin föregångare, men i alla stycken mera tekniskt fulländad. Trots detta erkännande lades emellertid kvartetten på hyllan och det finns inget som tyder på att den framfördes under nära 100 år.
Först på hösten 1991 väcktes musiken ur sin törnrosasömn då Talekvartetten framförde den vid en konsert i Berwaldhallen. I samband med detta gjordes en inspelning av båda Aulins kvartetter på skivmärket Musica Sveciae. Ett missförstånd ledde senare fram till att kvartetten kom att framföras vid en konsert i Grünewaldsalen, i Stockholms konserthus den 22 februari 2003. Meningen var att dåvarande Örebrokvartetten, numera Wirénkvartetten (www.wirenkvartetten.se) skulle framföra den mer populära F-dur-kvartetten, men musikerna hade av misstag fått fel noter ur Sveriges Radios musikbibliotek. |
| Krister Persson |
© Musikaliska Konstföreningen 2005
Partitur: ISMN M-9006051-0-8
Stämmor: ISMN M-9006051-1-5 |
|
 |
|
| Detta ger vi för tillfället ut utav Valborg Aulin: |
| Stråkkvartett nr 1, i F-dur |
|
|
|
| Stråkkvartett nr 2, i e-moll, Op. 17 |
|
|
|
| |
| |
|
|
| |
|
|
|
Notexempel